Rum 213 av Ingelin Angerborn
Svensk titel (orginal): Rum 213
Författare: Ingelin Angerborn
Genre: Övernaturligt, skräck (?), spöken
Genre: Övernaturligt, skräck (?), spöken
Typ av bok: Ensamstående
Filmer: Finns ingen
Filmer: Finns ingen
På baksidan/beskrivning:
Den här natten vaknade både Meja och jag av Beas skärande skrik. Hon satt i sin säng med kudden hårt tryckt mot ansiktet.
- Du drömde bara, viskade jag. Här är ingenting. Bea skakade på huvudet bakom kudden. Det var ingen dröm, sa hon tyst. Jag såg henne, på riktigt.
Varför händer det så konstig saker i rum 213? Rummet som Meja, Bea och Elvira delar på kollot. Varför försvinner deras saker på nätterna? Och vem är den vitklädda flickan som bara Bea kan se?
(Esther)
Den bästa av Ingelins böcker enligt mig. Mysig, läskig och lite sorglig, men mycket mycket bra! Det blir en häftig känsla när de är på kollo för det finns så många att misstänkta. Och många som misstänker deras konsiga beteenden. Det tog bara en timme att sluka den, och vilken eftersmak sedan! Känner verkligen att jag vill läsa om den.
Meja, Bea och Elvira har mysiga personligheter och är roliga och snälla.
Betyg: 5/5, bra i alla åldrar.
Vid tangentbordet: Esther
(Anja)
Det var ganska länge sedan jag läste den här men jag ska försöka komma ihåg så gott jag kan.
Jag minns att jag tyckte den var ganska lättläst, men jag vet inte om det är bra eller dåligt. Precis som Esther läste jag ut den väldigt fort och det var ganska enkelt språk, vilket gjorde att det var mycket fritt utrymme för egna bilder och tankar. Det är ju aldrig riktigt fel, eller hur?
Som Esther sa lyckades Angelin få till det både mysigt, läskigt och sorgligt trots det enkla språket, så jag hade förmodligen älskat den för något år sedan.
Sammanfattning: Ingelin är duktig, så jag gillar det. Tre av fem (3/5)!
Vid tangentbordet: Anja
Skuggan i väggen av Kerstin Lungberg Hahn
.jpg)
Titel (orginal): Skuggan i väggen
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Genre: Övernaturligt, spöken
Typ av bok: Ensamstående
Filmer: Finns ingen
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Genre: Övernaturligt, spöken
Typ av bok: Ensamstående
Filmer: Finns ingen
På baksidan/beskrivning:
- Du tror väl inte på spöken?
- Klart jag inte gör.
Micke och hennes mamma har just flyttat in i ett gammalt hus i en by i norr. Här ska allt bli så bra, är det tänkt. Men skuggan i väggen i Mickes rum lämnar henne inte i fred. Kan det vara flickan som en gång bodde i huset som spökar? Hon som blev knuffad i älven?
Micke börjar upptäcka att det som hände för länge sedan fortfarande påverkar folk i byn. Och vissa händelser upprepar sig, om och om igen...
En lättläst bok om spöken för de lite yngre.
(Anja)
Jag och Esther har börjat delta i en "bokcirkel", det vill säga en grupp som träffas ibland och diskuterar en bok som man kommit överens om på det senaste mötet.
Esther var sjuk den senaste gången och jag såg att hon nämnt det i ett inlägg, så jag tänkte att jag kunde recensera boken för er.
Jag måste börja med att nämna att vi alla var ganska överens om att denna bok var lite för lättläst för våran åldersgrupp (12-13?). Det var främst på grund av en något enformig text som inte berättade särskilt mycket om människor och miljöer. Men, trots detta skulle jag säga att den är helt okej i största allmänhet.
Vid tangentbordet: Anja
Sammanfattning: Mitt slutgiltiga betyg på skalan noll till tio blir fyra. Som sagt passar den nog något yngre läsare.
Rum 213 av Ingelin Angerborn
Svensk titel (orginal): Rum 213
Författare: Ingelin Angerborn
Genre: Övernaturligt, skräck (?), spöken
Genre: Övernaturligt, skräck (?), spöken
Typ av bok: Ensamstående
Filmer: Finns ingen
Filmer: Finns ingen
På baksidan/beskrivning:
Den här natten vaknade både Meja och jag av Beas skärande skrik. Hon satt i sin säng med kudden hårt tryckt mot ansiktet.
- Du drömde bara, viskade jag. Här är ingenting. Bea skakade på huvudet bakom kudden. Det var ingen dröm, sa hon tyst. Jag såg henne, på riktigt.
Varför händer det så konstig saker i rum 213? Rummet som Meja, Bea och Elvira delar på kollot. Varför försvinner deras saker på nätterna? Och vem är den vitklädda flickan som bara Bea kan se?
(Esther)
Den bästa av Ingelins böcker enligt mig. Mysig, läskig och lite sorglig, men mycket mycket bra! Det blir en häftig känsla när de är på kollo för det finns så många att misstänkta. Och många som misstänker deras konsiga beteenden. Det tog bara en timme att sluka den, och vilken eftersmak sedan! Känner verkligen att jag vill läsa om den.
Meja, Bea och Elvira har mysiga personligheter och är roliga och snälla.
Betyg: 5/5, bra i alla åldrar.
Vid tangentbordet: Esther
(Anja)
Det var ganska länge sedan jag läste den här men jag ska försöka komma ihåg så gott jag kan.
Jag minns att jag tyckte den var ganska lättläst, men jag vet inte om det är bra eller dåligt. Precis som Esther läste jag ut den väldigt fort och det var ganska enkelt språk, vilket gjorde att det var mycket fritt utrymme för att skapa egna bilder och tankar. Det är ju aldrig riktigt fel, eller hur?
Som Esther sa lyckades Angelin få till det både mysigt, läskigt och sorgligt trots det enkla språket, så jag hade förmodligen älskat den för något år sedan.
Sammanfattning: Angelin är duktig, så jag ger den tummen upp. Tre av fem!
Vid tangentbordet: Anja